Cool som fan

Jag bestämde mig för att ta en promenad natten mellan lördag och söndag, klockan var sådär runt halv fem och jag var nog ute i minst en timma. Varför i hela friden då tänker kanske du? Men jag var givetvis inte helt nykter när detta beslutet togs.

Okej bered er på ett lååångt inlägg.

Kvällen började med inflyttningsfest vilket var småtrevligt bara det att vi totalt hade missat att besöka systemet innan (mindre planerat!). Så vi drog ut i tidigaste laget för att få tag på lite alkohol. Och vart skulle Mick och jag bege oss om inte till Svea? Efter 3 öl, två jägershots och 1000 kr rikare (allt detta per skalle!) beger vi oss vidare mot Harrys för att möta upp Fia och Jempa igen. Ännu ett par öl, shots och häxgroggar intas. Sen är det småsuddigt måste jag erkänna. Vad jag minns är att jag hänger på Fia och Jempa för att ta mig ner till resecentrum där jag ska bli upphämtad, tacka vettja vänner!

Det var länge sedan jag var såhär vinglig. Vinglarn, japp det är jag.

Väl hemma får jag inte av mig skorna som jag lånat av Eve, skitskor tänker jag och efter många försök att få av mig dem inne på halltoan bestämmer jag mig för att behålla den ena på. Sova med en sko är väl inte så farligt. Nu kommer den mest pinsamma delen, jo när jag vinglar ut från Toan kommer pappa upp. Ja detta är en av baksidorna av att bo hemma. Han påstår att jag väsnas, västas?! Jag har ju bara ramlat in i papperskorgen typ 200 gånger. Vad jag gör efter detta är obegripligt. Jag hoppar in på Eve och väcker henne, hon blir så rädd att hon nästan kissar på sig. Jag får nog lite skuldkänslor för detta för tydliger skyller på att det är Lindas kille Jimmy som har sagt åt mig att väcka henne!

Sen var det dags för promenaden. Underbart sådär mitt i natten. Vetifan vart jag gick riktigt, men jag la mig på en bänk vid minneslunden för att vila och gråta. Sen minns jag att jag är påväg hem, fryser som fan efterom jag lyckats gå ut i T-shirt. En katt har jag efter mig också, men se det är samma katt som förföljde Eve hem häromdagen. Katten ser jättefrusen ut och han förljer mig hela vägen hem. Och jag går inte rakt (akta er buskar här kommer jag!) så katten har inga problem att hänga med i mitt tempo.

Väl hemkommen går jag åter igen in i Eves rum. Här får du en katt syrran! Så jag kastar den på henne typ. Haha! Denna gång blev hon dock inte lika rädd eftersom hon nu var en aning mer vaken. Minns inte om vi pratade något eller om jag kröp direkt ner i sängen efter detta. Katten har vi iallafall fortfarande hemma (vems jävla katt är det?!)

Vaknar morgonen därpå, vi skulle ju ha spelat golf men både jag och pappa bedömer att jag inte är i det rätta skicket för det. Så jag somnar om. Några minuter senare ringer chefen och ber att jag hoppar in och jobbar. Visst säger jag, men jag hade inte sett mig i spegeln än. Synd att jag inte tog ett kort på missödet för jag har aldrig skådat större påsar under ögonen, kanske kunde hamnat i någon typ att rekordbok!

När jag sitter på jobbet hittar jag en garderobslapp i väskan, hmm, hämtade inte jag ut min tröja igår? Hade jag något viktigt i den? Förhoppningsvis inte.

Eftersom jag bedömde mig okörbar så ringde jag mor som var så gullig och skjusade ut mig till jobbet. Jag pinade igenom 4 timmars kassatjäst, aldrig varit så trevlig mot gästerna som igår (kanske försökt kompensera för min stank). Sen var det sova!! Sova till klockan 18 då jag åt lite, sova igen fram till 22.30 när jag åt igen. Sen vaknade jag imorse 08.50 och insåg att min jobbtelefon med abonnemang saknades. Var i helvete har jag lagt den? Blir orolig som fan och så fort jag kom åt internet på jobbet ringde jag till Harrys. Och mycket väl så hade de både tröja och i fickan låg en telefon. Ska hämta ut skiten senare idag. Är inte livet härligt!



Ps. Aldrig mer;)